Back to reality
Kategori: Allmänt, Musik, personligt
Ja, då är semestern slut, och troligtvis sommaren med den. man är tillbaka till verkligheten och vardagen. För min del har det faktiskt känts bra att komma igång att jobba igen. Det har varit alldeles för många tillfällen till att ventilera de ena tankarna efter de andra, därför har det varit skönt att komma in i rutinerna igen och på så sätt minimera dessa tillfällen till att gräva ner sig i onödiga tankar.
Tävlingen är nu avslutad och böckerna ivägskickade. Vill man nu ha ett exemplar av min bok får man betala för den. Antingen beställa från nätbokhandlarna, eller höra va sig till mig för att köpa direkt från mig.
Förra heögen fick man äntligen gå på sin femte konsert med Metallica. Det var strålande väder i Göteborg och det blev publikrekord på Ullevi (rekord för ett metalband i Norden). Vi var starka 63 036 personer som skrek tillsammans med James Hetfield. Fastän man hade sittplats hindrade inte den ifrån att man stod upp hela konserten. Sjöng och skrålade! Trevligt var att de spelade The frayed ends of sanity och Disposable heroes. Två låtar där publiken vid mig inte riktigt kunde texten. Men det kunde jag! Tråkigt var att ljudet på One inte var på topp. Att ha sett Metallica de tre senaste turnéerna i Sverige gjorde tyvärr att man kände igen mycket av scenshowen och effekterna. Hoppas de ändrar på det tills nästa gång. Annars var både Kirk och James i högform. Härliga solon som Hammet levererade.
Vi hade två småkisar bakom oss som brast ut: "Åh, Fade to black, Fade to blaaack!" när introt för The unforgiven spelades. Vi tittade då leendes och frågandes bak mot dem. Den ena sa efter en stund: "Vad pinsamt! Har aldrig känt mig så pinsam i hela mitt liv!". Nästa gång vi tittade bak hade de försvunnit - och kom aldrig tillbaka...
En skön dag och kväll kan man summera det som!
Vill ni ha en fortsättning på bloggnovellen?
//Jonas
