erikssonjonas.blogg.se

Ja, tankarna snurrar runt i huvudet. Dags för flytt. Dags för flytt?

 

Varför dessa tankar har kommit fram är av olika anledningar. Det startade runt årsskiftet. Jag flyttade ifrån en väldigt trevlig liten lägenhet på Kungsgatan, en tvåa. Där hade jag bott i flera år, kanske åtta år. Dock med det sällskapet man hade förra året och med det intresset man hade (musik) kändes det att man behövde flytta till något större.

 

Lägenheten på Kungsgatan var bra på många sätt och vis: den var billig, det var bar isolerat, det var nära till centrum och det var bra grannar. Det negativa var väl egentligen att den var liten. Och eventuellt lite omodern. Dessutom var det lite segt att bo precis vid stora Kungsgatan. Speciellt med tanke på att man hade skaffat två katter tillsammans med sällskapet.

 

Från löst och kanske lite skämtsamt prat blev det att man flyttade till en trea på Gustav adolfsgatan på en hyra på lite över 8000 kr(!!!!).

 

Det första bakslaget kom redan efter en vecka då en granne kom upp och presenterade sig som så att både han och hans fru bidrar till samhället, därav behövde de sömn och tystnad vid efter 22:00. Jag undrade då om det handlade om helgen, för jag var oförstående. Han förklarade då att jag hade dammsugit efter 22:00 samt spelat piano efter 22:00. Dammsugningen var någon minut efter tio då jag dammsög upp kattsand i max två minuter. Pianospelandet hade nog varit dagen innan då mitt sällskap övade i max ett par minuter lite efter tio. Satt mest och klinkade i vöntan på att lägga sig.

 

Det andra bakslaget kom när jag och mitt sällskap bröt upp tre veckor efter att vi hade flyttat in. Nu kändes lägenheten för dyr och meningslös, då det var en födelse av ett samtal och tankar mellan två.

 

Det tredje och största bakslaget kom när jag en onsdag spelade in musik. Jag påbörjade mitt inspelande vid halv fem, fem på eftermiddag kväll. Ett par timmar senare ringde Securitas på. Mina grannar hade ringt till Securitas! Istället för att ringa på. Att det är samma bidragande grannar som första gången är ju inte svårt att förstå. Speciellt nör man hade hört deras tonårige son gapat och skrikit tidigare att någon skulle hålla käft (jag). Till historien hör att jag inte had estark volym på, dock hade jag oturen att högtalaren stod mot väggen som då lätt transporterade basens vibrationer. Men fem på en onsdag!

 

Med detta i bagaget är man inte sugen att lägga ut lite mer än 8000 på en lägenhet som man skaffade för att kunna ha ett musikrum där man skulle kunna ägna sig åt sitt intresse, men inte kan göra det fullt ut. En lägenhet med sunkig ljudisolering, samt en lägenhet med sunkiga grannar som hellre klagar än att prata. Bara tagande utan givande.

 

Detta har renderat ut i att man nu är på jakt efter hus(!). Något man inte riktigt trodde att amn skulle göra, när man har bott i hyresrätter sedan man flyttat hemifrån. Men det kommer sig ur att man är så ofantligt trött på grannar. Man vill kunna göra som man vill i sitt eget hem.

 

Dock är det inget lätt beslut. För det första är man ingen supertät person. Jovars, man har haft ett sparkapital de senaste åren. Men det är hus vi pratar om! Och vill man bo i Borås tätort är ju inte husen de allra billigaste. Kan man då tänka sig att bo i "förorter" till Borås där man får mer hus för pengarna, och faktiskt mer pengar kvar för huset. Att klara av amortering för ett dyrt hus är inga problem, men det är ju kontantinsatsen för ett dyrt hus som är problemet. Man skulle vid dessa frågor önskat att man som medlem i en familj, att den familjen stod varandra närmare och då ekonomisk hjälp skulle vara enklare att tillgå. Men det känns tyvärr inte att det är så.

 

Alltså flytta till hus? Flytta till "förorterna" till Borås? Eller ska man vänta och stå ut lite längre med en lägenhet som man inte riktigt trivs i för att spara ihop ytterligare till kontantinsats när man tyvärr inte har de största möjligheterna att låna pengar privat. Svårigheter att betala tillbaka sådana lån finns inte. Jag har blivit grymt medveten ekonomiskt de senare åren. Lyssna bara till detta: Jag har lyckats på lite mer än en vecka sälja saker för 2400 och utöver det få ihop 400 på pant! Jag har sparat ihop, än så länge, 8000 sedan min första husvisning som var i mitten av april. Att då ställa upp ett skriftligt kontrakt på privata lån med avbetalningsplan är för mig en självklarhet.

 

Ja, ja, detta var mina söndagstankar...

 

//Jonas